När skall ölen drickas?

Smaken är som bekant som …delad. Många bryggare menar att smaken på deras öl är som bäst när ölen är färsk eftersom den då smakar så som bryggaren haft för avsikt när den komponerades. Bryggarna och bryggerierna hänvisar till bäst före datumet för ölet för bibehållen kvalité, karaktär och smak. Ölkonnässörer menar å andra sidan att smaken på vissa ölstilar utvecklas över tid och kan med fördel lagras i vissa fall till efter bäst före datumets utgång. Vad som generellt kan konstateras för alla ölstilar är att vissa smaker klingar av med tiden och andra och nya smaker tar vid.

Nedan beskrivningar av ölstilarna är generella och ämnade att vara en smakkompass för hur smakerna kan förväntas förändras över tid för respektive ölstil.

Viktigt att känna till är att varje flaska och brygd är unik samt att öl är känslig för yttre förhållanden och påverkas av ljus- och temperatur. Opastöriserad och ofiltrerad öl kan fortsätta att jäsa på flaskan och ibland spoliera ölen. All öl ändrar karaktär över tid frågan är bara om när den som bäst faller just dig i smaken! Kolsyra: Hos ales med hög alkoholhalt 8-10+% ABV och eller som handtappas kan man förvänta sig en lägre kolsyrehalt såvida kolsyran inte tillsats manuellt (forcerad) i samband med buteljering. Vid naturlig jäsning bildas kolsyra i flaskan i samband med sekundärjäsningen. Under sekundärjäsningen förvaras flaskan en tid i ett för jäsningen gynnsamt  tempererat rum. Vätskor med hög alkoholhalt erbjuder en mindre gynnsam miljö för vissa jästkulturer vilket kan medföra långsam och ibland avstannande jäsningsprosess vilket resulterar i låg eller ingen kolsyra.

/Belgoklubben

 

Belgisk Wit (Generell ABV 4-6,5%)
Ofiltrerad och opastöriserad veteöl smaksatt med pomerans samt korianderfrön. Veteöl kallas öl när minst 30-40% av malten är vetemalt. Stilen återföds på mitten av 60-talet och har sedan dess utvecklats i två led. Dels den klassiska veteölen, dels den moderna välhumlade veteölen.
När skall ölen drickas?: Söker du en friskhet, fräschör och spets i din veteöl bör du dricka den under det första året från bryggdatum. Äldre veteöl förlorar sin fruktighet och fräschör samt att humletonerna i den moderna veteölen klingar av.

Belgisk IPA (Generell ABV 4-7%)
Modern ölstil med historiska förlagor, både inhemska samt framförallt brittiska, som i sin nya dager dök upp i Belgien mot slutet av 90-talet.
När skall ölen drickas?: Ren och krispig med tydliga humletoner om de dricks unga och under det första året efter bryggning. Över tid klingar humlen av och i vissa fall drar de mer mot torr blond belgiska öl.

Belgisk Dubbel IPA (Generell ABV 6-10%)
”Hypermodern” stil bland belgarna där blickarna samt idéerna har lånats från det stora landet i väster och de första exemplen dyker upp sent 00-tal.
När skall ölen drickas?: Smakrika och humlestinna kan dessa produkter ha två liv. Vill du uppleva dem som humlebomber bör du dricka dem så fort du kan. Vill du avnjuta dem som ett balanserat samspel mellan ingredienserna kan du lugna dig något år eller två då doftaromerna från humlen klingat av. Humlearomer och smaker från humlen klingar av mer och mer över åren.

Saison (Generell ABV 3-7%)
En av de klassiska belgiska ölstilarna som föds ur det vallonska bondesamhället. Stilen blir kommersiell under 1920-talet. För att underlätta kan man dela denna mångfacetterade stil i klassisk och modern. Den klassiskt jästbaserade varianten är torr och fruktig. Den moderna varianten är fortfarande torr men mer humledriven. Vanligt är i Belgien att denna stil bryggs med jäststammen brettanomyces vilket ger ölen en säregen och unik smak. Med anledning av jäststammens livskraftighet och fermenterande egenskaper så är öl bryggd med brettanomyces ofta rikligt kolsyrad och ölen kan skumma kraftigt när den öppnas. När skall ölen drickas?: Båda varianterna inom stilen är i sitt esse under första året då torrheten, fruktigheten och krispigheten samt kolsyran är som livligast. Önskar du lagra din Saison är det större chans att den klassiska Saisonen utvecklar sig bättre mot att bli mjukare, mer balanserad men samtidigt blir den mindre bubblig.

Supersaison (Generell ABV 6-10%)
Nya tider föder nya varianter på ölstilar. Denna kraftfullare variant på ovanstående ölstil föds 1970 men slår igenom först i mitten av 00-talet.
När skall ölen drickas?: Supersaisonen tendera att vara aningen frissig i kolsyran, alkoholdrivna eller spretiga om den dricks färska. Detta klingar av och gifter sig redan efter ett halvår till ett år. Den välhumlade varianten förlorar over tid sitt humlebett medan de jästbaserade förhoppningsvis utvecklar större fruktighet och/eller sötma efter ett år.

Blond (Generell ABV 4-7%)
Stilen är sprungen ur det katolska munkväsendet. Trots klostrens hundraåriga anor föds ölstilen först på 1950-talet. Nu för tiden anses den dock vara en av urtyperna för den belgiska ölen och uppträder antingen med eller utan påtaglig humle. Ölen är okomplicerad och lättdrucken med relativt låg alkoholhalt.
När skall ölen drickas?: Ölen når sin högsta potential under det första året. Den mindre humliga blonden har störst chans att utvecklas vidare något år.

Brune (Generell ABV 4-7%)
Även denna stil kommer från det katolska munkväsendet men får anses betydligt äldre än sin blonda kusin. Även dessa mörka brygder anses tillhöra en av urtyperna för dnn belgiska ölen och uppträder antingen med eller utan påtaglig humle. Likt blond är brune mer enkel och lättdrucken produkt med relativt låg alkoholhalt. Alldeles färsk Brune kan i vissa fall ha en något metallisk eftersmak. Men denna lägger sig i regel efter ett par månader efter bryggdatum.
När skall ölen drickas?: Ölen når sin högsta potential under de första året. Den mindre humliga har störst chans att utvecklas vidare något år.

Dubbel (Generell ABV 7-9%)
Denna ölstil är en av grundpelarna bland de belgiska urölen och den har också 100-åriga anor från de katolska klostren. Av dagens kvarvarande produkter i denna stil har de äldsta traditioner från 1830-tal om än de är moderniserade.
När skall ölen drickas?: Dessa mörka, mulliga och choklad-, kaffe-, brödsmakande underverk kan upplevas som söta, stickiga samt obalanserade när de inmundigas färska. I många fall kan de därför må bra av något till ett par år i källaren. Åren i källaren kan bidra till en madeiriseringen vilken lyfter ovanstående smaker samt utvecklar toner av bland annat katrinplommon, russin och annan torkad frukt. Efter fler än fem år i källaren kan den ha utvecklats till en brygd som minner om portvin.

Tripel (Generell ABV 7-10%)
Under 1930-talet dyker denna gyllene, kraftiga, smakrika och potenta ölstil upp på trappistklostret Westmalle. Denna munfulla och mäktiga stil får snabbt fäste och är idag ansedd som en av de mest traditionsbundna. Emellertid kan den numer kategorieras i två stilar, Modern respektive klassisk Tripel. Många yngre bryggerier väljer att humla upp den och skapar på så vis en modern version.
När skall ölen drickas?: Vill du uppleva den moderna Tipelns humle bör du dricka den inom dess första år från bryggdatum. Den traditionella Tripeln kan som ung upplevas lite spretig, alkoholstinn och torrt frissig samt jästig och kryddig. Korianderfrön vilka ofta låts krydda Tripeln är som mest tongivande till doft och smak när Tripeln är ung. För dig som söker en öl med större mullighet samt toner av mandelmassa, söt citrus och fruktighet kan låta din Tripel vila ett par år. Längre lagring för ölen mer mot dessertviner och/eller sherry.

Djävulstriplar (Generell ABV 7-10%)
Till skillnad från ovanstående stil är dessa produkter förrädiska, lätta i kroppen och torra. De är fortfarande ljusa och smakrika med en livlig spritsighet och väl tilltagen kolsyra. Stilen föddes 1970 och det finns en uppsjö brygder som faller inom epitetet.
När skall ölen drickas?: Inom det första året från bryggdatum är ölen just det som beskrevs ovan men om du väljer att lagra dessa produkter tar de mer och mer form av en traditionell Tripel. Möjligen behålls dess livlighet i kolsyra något längre än klassiska Tripeln och trots några år på nacken kan livligheten bestå. Den kan även tendera att utveckla toner av mandelmassa och viss fruktighet.

Amber (Generell ABV 5-9%)
Ölstilen föddesunder 1910-talet när belgarna skulle utse en öl som var symptomatisk för dess ölidentitet. I bärnsten och koppar skiner dessa brygder där merparten har smaktoner av karamell, toffee och eller fudge.
När skall ölen drickas?: Ölstilen förekommer i två styrkeskategorier där den med lägre alkohol bör drickas ung emedan den med högre alkohol med fördel kan vänta ett par år. Detta leder till att karamelligheten gifter sig med övriga smaker och att brygden upplevs som mindre söt.

Belgisk Barley Wine/Quadrupel (Generell ABV 9-15%)
Kraftpakten och de stora smakernas ölstil. Dessa små explosioner av smaker är trots den höga alkoholhalten relativt lätta i kroppen. Färgen spänner från bärnsten över rostbrun till mörk. Föregångaren (Bush Ambrée) föddes 1933 men det är först de senaste 30 åren stilen har blomstrat och utvecklats.
När skall ölen drickas?: Kan vara intensiva, stickiga, obalanserade, alkoholstinna och riviga om de dricks under det första året från bryggdatum. Ofta kan de tjäna på att få vila ett till tre år i källaren. Därefter balanseras de upp, smakerna gifter sig och spritigheten klingar av. Väntar man längre utvecklas de ytterligare under flertalet år för att övergå i karaktären av ett portvin eller sherry med toner av russin och plommon. 
Hos ales med hög alkoholhalt 8-10+% ABV kan man förvänta sig en lägre kolsyrehalt såvida kolsyran inte tillsats manuellt (forcerad) i samband med buteljering. Vid naturlig jäsning bildas kolsyra i flaskan i samband med sekundärjäsningen. Under sekundärjäsningen förvaras flaskan en tid i ett för jäsningen gynnsamt  tempererat rum. Vätskor med hög alkoholhalt erbjuder en mindre gynnsam miljö för vissa jästkulturer vilket kan medföra långsam och ibland avstannande jäsningsprosess vilket resulterar i låg eller ingen kolsyra.

Belgisk Porter/Stout (Generell ABV 4-8%)
Dessa ölstilar är importerade från de brittiska öarna men utförda med belgisk finess. Från att till en början funnits i fåtal börjar antalet stiga till flertal. Från mörka till nattsvarta från torra med chokladtoner till drag av aska. Generellt upplevs porten lättare i kroppen än stouten.
När skall ölen drickas?: Beroende på humleprofil, restsötma och styrka smakar dessa olika när de dricks färska. Finner balans efter en viss tids lagring och har potenial att bli mästerverk med några år på nacken.

Belgisk Imperial Porter/Imperial Stout (Generell ABV 8-14%)
Ultramoderna belgiska ölstilar där blickarna riktas mot och förlagorna främst kommer från USA. Antalet varianter växer med att antalet bryggerier växer. Från mörka till nattsvarta från torra med chokladtoner till drag av aska. Generellt upplevs porten lättare i kroppen än stouten.
Beroende på humleprofil, restsötma och styrka smakar dessa olika som färska men de flesta upplevs oftast unga och oborstade under det första året från bryggdatum. Finner större balans mellan smakdelarna efter en viss tids lagring och har i de allra flest fall potenial att bli gudomliga efter några år i källan.

Lambic (Generell ABV 4-6%)
Grundbulten i all spontanjäst öl och lambicer har funnits lika länge som det bryggts öl i Belgien. Denna ölstil är mestadels producerad i ett område vid namn Payottenland. Denna oblandade form av ekfatslagrad brygd är tämligen ovanlig och väldigt sällan buteljerad. I de fall den blir flaskad är denna gyllene till aprikosfärgade produkt i de allra flesta fall helt stilla.När skall ölen drickas?: Dricker du den ung är den oftast rå, komplex och syrlig. Allt detta harmoniseras om man låter den spendera tid i källaren. Eftersom den från början är utan kolsyra finns inga regler om hur länge utan här behövs bra lagringsförhållanden och en gnutta tur.

Gueuze (Generell ABV 5-9%)
Ölens motsvarighet till champagne. Denna magiska ölstil är likt ovanstående stil väder och vindberoende och de består av tre årgångar lambic som blandas tills perfektion uppstår. Även om syrligheten är primärsmaken i dessa guldfärgade brygder finns det mycket att leta efter i dessa mångbottnade drycker.
När skall ölen drickas?: Om du har bra lagringsförhållanden klarar sig dessa brygder nästan hur länge som helst. Dricker man dem färska är de syrligare, råare, strävare och rivigare. Åldern fungerar som ett sandpapper och ju längre man orkar vänta desto större balans och mjukhet uppnår man samt att syran klingar av.

Fruktlambic (Generell ABV 3-8%)
Väljer bryggarna att blanda frukt i lambicen istället för att producera ovanstående produkt bildas något helt annat. Oftast används den tvååriga lambicen som grund men sedan får frukten eller bäret sköta resten. Fortfarande är syrligheten stor men den lindas in och låter sig domineras av en fruktighet alternativt bärighet. Självklart blir dessa produkter färgade efter respektive frukt/bär.
När skall ölen drickas?: En stor skillnad på denna ölstil jämfört med Gueuzen är att här eskalerar syran med tiden samtidigt som frukten/bären avtar. Under första alternativt andra året kan man fortfarande urskönja frukten/bären men sedan tar den bitande syran över.

Flamländsk Oud Bruin (Generell ABV 4-8%)
Ytterligare en serie anrika produkter från urminnes tider. Framförallt producerad i Öst- respektive Västflandern. Liknar ovanstående produkter så tillvida att de också är ekfatslagrade, blandningar mellan ung samt äldre produkt och de innehåller vilda jäststammar även om de inte är spontanjästa nu för tiden.
När skall ölen drickas?: Likheten med spontanjästa produkter fortlöper i hur de lagras. En ung Oude Bruin har hög syra, känns relativt rå och oborstad medan den med lagring går in i mjukare och mjukare faser där balansen blir större och större mellan ölets komponenter och aromer.